När kan man göra mentaltesten? Och vad är det för skillnad på mentaltest och korning? Vore tacksam för svar. M V H Annalena & Cleo

Dobermannklubben svarar:

Hejsan, din hund skall redan vid leverans vara ögonlyst. (Än så länge speglar alla uppfödare i Svenska Dobermannklubben samtliga valpar före leverans) . Om den inte är det så kan du få det gjort hos en veterinär som har specialkompetens för detta. Jag vet inte var du skall vända dig just i Norrlandstrakterna, utan du får ringa och kontrollera hos din veterinär.

Mentaltest -MH- görs from 12 månaders ålder, antingen via din uppfödare eller om du frågar din lokala brukshundsklubb om hjälp. Många klubbar arrangerar detta själv. Det är jättebra att du tar ut din hund, vi inom Dobermannklubben önskar att så många som möjligt att våra dobbisar har känd mental status.

Korning är en hårdare mentaltest, och den görs från 24 månader till hunden är 4 år. Här kan man bli godkänd respektive underkänd, vilket inte är fallet på MH där man endast beskriver hundens reaktioner. Men givetvis har dobermann en önskvärd mall för hur vi vill att rasen skall fungera. Mvh Jeanett Lemmeke

Hej Linn,

Träning och hjärngympa i alla dess former är bra för hundar.Jag skulle nog se till att träna den här tiken hemma i lugn miljö, så att många moment sitter ganska bra, innan jag gav mig ut för att träna.
En bra bok som passar de flesta raser, men som är som klippt och skuren för vår ras är Memea Mohlins superbok "Inkallning är så mycket mera"
som på ett enkelt och positivt sätt beskriver hur man kan träna och samarbeta med sin hund.

Ett annat bra tips är att be en instruktör om hjälp, gärna en som har erfarenhet av rasen, som kan hjälpa er två med konstruktiva och rätt övningar.

Lycka till!

Mvh
Jeanett Lemmeke

Vi flyttade till Stockholm fran Hong Kong i somras och med oss har vi varan underbara Dobermann tik Stella som är fran Nya Zealand. Hon ar 6 ar gammal och har ett fantastiskt temperament och ar valdigt aktiv och kelsjuk. Jag ar nu ensam valdigt mycket med tre barn under 5, tyvarr leder det till att det ar nast intill omojligt med tillracklig motion och tid for Stella. Vi har nu fattat det trista beslutet att leta efter en ny familj/agare till Stella som kan ge henne den tid hon behover och fortjanar. Har ni nagra tips pa var jag skulle kunna hitta ett nytt hem med mycket karlek for varan Stella?

MVH

Sofia

Dobermannklubben svarar:

Hejsan Sofia

Vad tråkigt att ni inte kan behålla er hund.

Bästa sättet tror jag, är att lägga ut Stella på Svenska Dobermannklubbens omplaceringslista. Kanske kan ni också trycka upp lappar och skriva om henne, visa lite bilder mm och hänga i affären,
eller på andra offentliga ställen.

Jag tänker också att ni kunde hitta någon person (pensionär, eller tonåring) som kanske kunde tänka sig att ta ut Stella på promenad varje dag, så kanske ni ändå kunde behålla er hund.

Lycka till, och var noga i ert val av eventuell ny familj

Mvh
Jeanett Lemmeke
 

Jag är en 23 årig tjej, som bor hos mina föräldrar i ett radhusområde, fristående villa med större trädgård. Jag har alltid drömt om att äga en Dobermann, då den hundrasen alltid har fascinerat mig sedan jag var jätteliten. De är vackra, och verkar vara härliga hundar. Jag jobbar med att komma igång och motionera ordentligt, så jag tänkte att hunden kunde bidra till att komma igång, och hålla igång, framför allt. Jag gillar att motionera, men jag känner bara inte någon direkt drivkraft. Tänkte att det är givet med en hund!

Jag har tidigare haft en Shetland Sheepdog, som jag huvudsakligen tog hand om uppfostran om. (De andra lekte mer med henne, osv.) Hon tedde sig väldigt bra på lydnad, men hon var rädd vid hundmöten pga angrepp av stor hund. Saknar henne fruktansvärt, men det har gått 2 år nu och känner mig redo för en ny hund.

Jag jobbar lite på hunddagis där de flesta hundarna är stora hundar, t.ex schäfer, amstaff,blandraser med bordercollie i bland annat. Men även Rottweiler och mindre hundar.Jag står och velar lite med Dobermann och Rottweiler. (Amstaff fanns med också, då den hunden jag fallit mest för på jobbet är just en Amstaff.) Tyvärr ingen Dobermann där...

Jag hade tänkt att träna spårning (tillsammans med min chef som gärna engagerar sig i min hundvalp, då hon har hundvana) och jag vill även gå med i brukshundklubben. Vanliga promenader (då hundvalpen blivit lite större som jag förstått det) i skogen och lek. Mycket intellektuell stimulans som t.ex spårning. Jag bor hos mina föräldrar, som sagt och kanske flytt hemifrån är aktuellt om max 2 år, och då är hunden mogen för det, hoppas jag. Jag vet inte hur min framtid ser ut, men jag har inte så långa dagar, och jag kommer satsa mkt på motion.

Vad krävs?
Visst är det så att det inte krävs jättemycket motion för dem som valpar?
Vad ska jag tänka på? Vad skulle göra att jag inte skulle kunna ha en Dobermann?¨
Tack på förhand!
// Jenny :)

Dobermannklubben svarar:

Hejsan,

En valp skall inte ha motion alls, men däremot engagemang, kärlek och fostran.

Om du känner att du har tid och inte måste lämna din dobermann ensam hemma mer än fyra timmar om dagen, att du har ett stort intresse för träning och aktiv samvaro med din hund, tror jag att en dobermann passar fint.

Dobbisar älskar aktivitet, de tycker att det är jätteroligt att göra saker med sin ägare. De är oftast duktiga på det mesta, och det är härligt att ha en fyrbent kamrat som alltid är glad och vill vara med. Läs gärna mer under den här rubriken.

Klart du kan ha en dobermann.

Lycka till
Jeanett Lemmeke

Mvh Johanna Magnell

Dobermannklubben svarar:
Hejsan,

Det finns alltid saker att tänka på i sitt val av avelsdjur. Förutom de krav klubben satt upp, bör man alltid kontrollera hälsostatusen hos avelsdjuren, deras föräldrar samt syskon tycker jag.

De skall vidare ha en stark och sund mentalitet, och vara sunda allt i genom.

När man väljer ut ett avelsdjur skall man tänka att djuret skall ha positiva egenskaper att ge till kommande generationer, att de kommande valparna skall kunna ha en möjlighet att bli ännu bättre än sina föräldrar. Och givetvis att de skall vara så nära standarden som det går att få till.

När det gäller dobermann har vi många saker att titta på, förutom de krav klubben har tycker jag det är mycket positivt om man använder hundar i avel som regelbundet blir hjärttestade/Ultraljudade.

Mvh
Jeanett Lemmeke

Min erfarenhet är att olika uppfödare (alla raser) har olika mål med sin avel och därmed prioriterar olika saker, vilket i slutändan ger olika typer av hundar, trots att det är samma ras.

Den mest omdiskuterade skillnaden är väl den mellan "utställningshundar" och "arbetshundar", men det är inte det min fråga gäller, utan om det finns någon/några uppfödare som medvetet försöker få ner viltintresset hos de hundar de föder upp?

Eftersom undersökningar visar att jaktintresset på MH inte är kopplat till viltintresse tänker jag mig att somliga kanske vill tona ner viltintresset, som besvärar många?

Jag har själv dobermann och älskar rasen men avskyr det stora viltintresset....

Därav min fråga. :-)

Hälsningar,

Petra

Dobermannklubben svarar:
Hej Petra

Jaktintresset kan onekligen vara besvärligt, och jag tror inte många av oss tycker det är särskilt skoj att ha en hund på vift i skogen.
Bästa sättet att kolla detta tror jag, är att kontakta de olika uppfödarna och fråga dem direkt.

Lycka till

Mvh
Jeanett Lemmeke

Dobermannklubben svarar:
Hejsan

En del hundar gillar att snutta på filtar, mjukisdjur eller till och med sig själv. Jag har sett detta beteende hos många hundar, och av skilda raser. Precis som du är inne på,
måste detta inte betyda att man har en hund som är otrygg, eller har tagits för tidigt från sin mamma. det verkar vara just bara ett beteende.

Dock kan jag tänka att man kan hålla lite koll, och styra på det här, om det skulle behövas. Det bör inte bli ett tvångsmässigt beteende, eller begränsa hunden i framtiden. Känner man
att det blir för mycket får man ta bort snuttefilten och be hunden sluta. Kanske avleda och hitta på annat.

Mvh
Jeanett Lemmeke
 

Har ganska så stora problem med min tik jag tagit över av en tant som inte klarade ut henne.
Hon är 2 år och kan ingenting i lydnad inte ens sitt ligg tass osv. det är inte något stort problem.

Har tyvärr visat sig att hon har bitit min 1åriga dotter i ansiktet helt oprovocerat och nu ställer jag mig frågan: lämna tillbax henne till den misären hon hade innan avliva henne eller finns det något sätt man kan få bukt med sådana beteenden?

Hon är väldigt osäker på andra hundar då hon bara gått i en isolerad trädgård innan där det aldrig kom någon annan hund så när vi tog henne så visste hon inte att det fanns fler hundar än hon.

Hon är mycket dominant mot min sambo.

Hon kan inte lämnas ensam i 30 sekunder förrän hon har pissat och bajsat på golvet i lägenheten, det räcker med att man går ut ur rummet så kissar hon på sig.

Har koppeltränat henne med halvbra resultat.

Jag kan träna bort alla dessa bitar utom hennes huggtendenser hon har och känner mig jätteosäker på henne nu.

Jag vill ta ut henne i skogen och skjuta henne men min sambo vill ge henne en chans till.

Vad göra?

Om nån har förslag eller erf. av detta hör gärna av er.

mvh anders nyman

Dobermannklubben svarar:

Hejsan,

Detta är svåra frågor, och jag kan tro också mycket svårt för er.

Av det jag kan utläsa ovan, har ni mycket arbete framför er, och jag tänker att er unga tik inte mår särskilt bra.
Att hundar biter barn tycker jag är väldigt oacceptabelt, och personligen skulle jag inte alls lämna min hund ensam med mitt, eller andras barn, om hon visat sådana tendenser.

Att låta en hund somna in kan ibland vara en bättre chans, än att till varje pris leva och inte må bra. Detta är ett val vi människor har rätten att besluta över, och det är alltid svåra val.

För mig är det dock ganska så klart, hundar som lärt sig att de kan bitas, kan i alla lägen göra om det, och det är en mycket stor risk att låta henne vara bland barn. Hur ni gör kan endast ni sia om. Jag tycker såklart att om ni väljer att låta henne somna in, skall hon får göra det i lugn och ro, med nära och kära runt sig, och inte bli skjuten i skogen.

Om ni väljer att ha henne kvar, behöver ni aktiv hjälp, av en mycket kunnig hundmänniska, som är beredd att jobba med er ett bra tag.

Lycka till nu, jag hoppas det löser sig på bästa sätt för er och er lilla dotter, och inte minst för hunden.

Mvh
Jeanett Lemmeke

Efter tre schäfrar så funderar vi på en dobermann,men: enligt vår mening skall öronen peka mot himlen för att rasen sunika utseende skall komma till sin rätt.

Visst, vi kan ju titta på mor och far, men är det i sig tillräckligt för att vara säker på att vår dobbis ärver öronen?
För det är väl inte genom kupering man får uppåtpekande öron?
Hör av er!
Tack.

Dobermannklubben svarar:

Hejsan,

Trevligt att ni vill leva med dobermann, det är underbara hundar.
De föds dock med hängande öron och lång svans.

Endast de som kuperas har ståndöron.

Mvh
Jeanett Lemmeke

Jag undrar om ni vet någon uppfödare som har valpar som är levernasklara? Gärna i närheten av Stockholmtrakten

Jag har kikat på dom flesta uppfödarnas hemsidor som är medlemmar hos er men dom har ganska dåligt uppdaterade hemsidor och jag orkar inte kontakta alla.

Tackar på förhand, Felix

Dobermannklubben svarar:
Hejsan Felix.

Bäst är nog att titta in på klubbens hemsida, där finns de kullar som har valphänvisning.

Du kan också -via SDK:s hemsida- klicka dig fram till ditt lokalområde och här hitta de uppfödare som finns i området.
De är inte så betungande många, kanske kan du maila dem direkt.

Lycka till i ditt sökande.

Mvh
Jeanett Lemmeke